Fick syn på några gamla hoppbilder på mig och Eminem, började nästan skratta.. Herregud vad det såg ut. Bilderna är tagna i olika vinklar plus att de över är tagna av en bättre kamera och fotograf, men det är verkligen skillnad. I somras så kröp han jättenära inpå hindret och jag hade en hemsk hoppsits, han sprang och hoppade inte fint för fem öre. Bara slängde sig över. Nu har jag lyckats hitta hoppsitsen på honom, han kryper sällan nära och han hoppar med mycket bättre hoppteknik. Eminem är en sådan där häst att om man hittar hans knappar så hoppar han bra men annars så blir det väldigt mycket på fart. Dessutom vet jag hur jag ska få honom lugn nu!

I dressyren har det hänt myycket också, jag har fått honom lugn och i form i alla tre gångarter och det känns som att han litar på mig mer och mer. Ibland blir det lite stissigt och han kan fortfarande bli taggad men nu är jag bättre på att veta hur jag ska lösa situationen.

För ett år sedan hatade jag den här ponnyn, tyckte att han var såå jobbig som bara sprang och var stressad med huvudet i taket. Inte hade jag ens kunnat föreställa mig att jag skulle stå här, ett år senare, och rida Eminem regelbundet med en utveckling som bara går uppåt. Jag tycker verkligen om honom och enligt mig är vi ett bra team!